onsdag 6 januari 2010

kallt

har vi det nu i världsmästarbyn. En riktig vargavinter som
man brukade säga. Fast nu när de skjuter blint på vargarna
så kanske man inte kan säga så. Det är så sorgligt.

Den här damen gillar inte läget heller. Hon försvinner nästan
i snön och då är hon ju ingen liten hund.


Hade besök av småfolk idag. De satt och klippte o klistrade i
timtal, men roligt hade de.


Tänk va lite som roar de små, en liten pappersbit.



Vantar stickar jag nu. Dessa våffelvantar som jag hittade här
http://froken-c.blogspot.com/. De blev så mjuka och fluffiga.
De är stickade av svart o vit svenskullgarn.
Ska bara sticka klart de andra vantarna så ska jag börja sticka
sockar. Fick en förfrågan om ett par och kanske jag behöver
själv.
Efter en lång ledighet är det så dags för jobb.
Gruvar mig lite för kylan. Allting fryser på cykeln så
det blir så himla tungt.
Ha de gott.
Lilian



3 kommentarer:

Rosenvante sa...

Hu ja, synd om vovven när det är så kallt och så mycket snö. Så där hade man det runt bordet förr när flickorna var små, kan sakna det ibland. Våffelvantarna ser verkligen jättefina och varma ut. Har så mycket på önskelistan nu, men koftan blir ju aldrig klar.
Cykla försiktigt till jobbet nu bara.

Lilla My sa...

Det är länge sen vintern varit så kalla som den är nu i år och mycket snö har vi. Tror jag skulle gilla vintern om jag inte skulle bo på landet så när jag ska nånstans måste jag ha bilen men det är som det är. Snart har vi ju våren här och nästa vecka har jag vinterledigt så då får man pyssla.
Vad mysigt barnen ser ut att ha det kring bordet.
Fina vantar du stickat själv väntar jag på den nya novitas sticktidning som kommer kring 22.1
Ha det bra

Rosenvante sa...

Hej turgumman!
Kom över och se vad som hänt.